Bilder

Jag vill bara påminna att ni som läser denna bloggen ska börja läsa längst ner (den 31 Jan) om du vill börja från början av min Australienresa.
De ligger nämligen så att det jag skrivit senast ligget längst upp, och det älsta ligger längst ner.

Nu har jag lagt upp ett album på internet med bilder, texter och historier.

Klicka här >>>

Kommentera gärna och ställ frågor.

Road trip to Lake Ballard

Hemma

Jaha, då var man hemma igen... och det känns ärligt talat lite konstigt. Jag e liksom fortfarande inställd på att jag är i Australien.

Efter att jag skrev mitt sista blogg-inlägg testade jag att gå ut i Perth med dåligt resultat. Lyckades inte starta en längre konversation med någon. Så efter 2 timmar så gick jag tillbaka till vandrarhemmet igen. där satte jag mig och spelade poker (Texas fold'em). Det gick rätt bra. Ett tag var jag faktiskt tillochmed "Chip-leder".

Min sista dag i Perth åkte jag en snabbis till Freemantle... där det inte fanns nånting alls att göra.
Jag hade tänkt skaffa en Tatuering från en tatuerare som Karin använt. Men det visade sig att han öppnade kl. 11, och jag var tvungen att åka tillbaka till Perth igen kl. 12, så jag tror inte att det skulle vart tillräckligt med tid att göra nån tatuering. Istället gick jag runt och bara tittade på staden, vilket inte var så intressant det heller. Det fanns inte direkt några vackra byggnader eller nått sådant.



Flygen hem har gått bra. 13-timmarsflygningen var lite trist, där fanns det inget underhållnings system i stolen framför så man fick klara sig med en tv i taket som visade en film eller TV-serie nån gång ibland. Som "tur" var hade jag sovit dåligt natten innan (detta flyget startade kl. 22) så jag kunde ta ut min förlorade sömn under flygningen.
För er som kollade på Xena kan jag berätta att jag träffade Joxers dubbelgångare på planet, han jobbade som stewart och var tack och lov inte lika klantig som Joxer. Okej, han var väl inte så lik egentligen, men många av hans ansiktsuttryck fick mig att direkt tänka på Joxer.

På flyget mellan Amsterdam och Göteborg fick jag åka första klass.
Det var inte så lyxigt egentligen, (litet plan. Andra klassen på de större planen var nästan lyxigare) men jag fick gott om benutrymme och en liten måltid.. vet inte varför jag blev ombokad till förstaklass. Kanske så bytte dom till ett mindre plan än de först tänkt, eller så kanske dom bokat för många i andra klass och var tvungna att byta upp några... Eller så gillade dom mig så mycke.


Nu är jag i alla fall hemma... Usch vad det känns konstigt.

Tack för att ni läst min blogg. När vi ses har jag massor med bilder att visa och historier att berätta.

Min sista tid ar kommen

Om 24 timmar sa kommer jag att sitta pa planet pa vag en. Kanns lite trist, jag har haft trevligt har nere... (Kommer jag nagonsin kunna vanja mig vid tangentbord med åäö igen???


Dagen idag borjade med en trakig frukost. Darefter satte jag mig pa taget for att aka till Cohunu Koala Park. Jag hittade ingen taxi sa jag tankte at jag skulle ga dit. Efter att gatt i ca. 20 min kom jag till en tungt trafikerad vag, helt omojlig att ta sig over. Jag kunde visserligen ha luftat men hade inte lust att vanta. Istallet utforskade jag stadsdelen Gosnells (eller kanske staden (precis som Partille ar en stad)) . Hittade en lagprisbutik i stil med Overskottsbolaget som jag kollade in och hittade lite kul grejer.

Efter att jag kom tillbaka till centrala Perth sa skulle jag aka till Kings Park. Tack vare Karins Tips satte jag mig dock pa fel buss men jag bestamde mig att sitta kvar och fick en sigtsing genom stan. En kul grej var att nar jag akte runt sa sag jag en Fetich klubb, mitt pa oppen gata. Gansk kul med tanke pa att i sverige, syndernas land, sa maste sadana klubbar gomma sig, far ej servera alkohol och kan knappt ens fa tillstand att existera.

Tillslut kom jag dock till Kings Park, som var otroligt vacker... och stor. Var dar i flera timmar och gick bara omkring och da har jag knappt vart i en fjardedel av parken. Visst, jag stannade ju hela tiden och fotade (underbart vacker utsikt over Centrala Perth darifran) men anda!!!

Bla. fanns dar ett minnes sektion med flera monument over alla som dott i div. krig i Australiens (Vastra Australiens?) historia.
Det fanns en Ros-tradgard och en vatten tradgard men fontaner och vattenfall. Och massor av gangstigar.

Imorgon kommer jag KANSKE aka till Freemantle medan jag vantar pa flyget. Val dar KANSKE jag kommer skaffa en igelkott. Karin har tippsat om en leverantor.

Nu har jag knappt nan tid kvar pa datorn. Om jag inte skriver igen innan jag aker hem sa ses vi alla snart igen dar hemma.

Ha et sa bra.

I Perth

Nu har jag kommit fram till Perth. Det var valdit nervost pa vagen hit, speciellt som jag inte hade bokat nagonstans att bo. Jag och Karin forsokte hitta nagot igar, men det var fullt overallt. Nar vi sokte sa fragade vi om det var nanting speciellt i stan, men de sa dom att det inte var.

Nar jag kom hit idag och har gatt runt och letat sa har jag fatt veta att det ar det kinesiska nyaret sa darfor ar det mycke folk har pa besok. Dessutom evakuerar dom en del gruvor pga. cykloner sa det ar fullt nastan overallt.

Men jag hade OTROLIG tur. Ett stalle jag kom till hade precis fatt ett aterbud sa jag fick en sang i sovsal (med 16 sangar sammanlagt :-/ ). Jag var visserligen tvungen att betala for tre natter, men det kostade mig bara 35 $ sammanlagt. De flesta vandrarhemmen har kostar ca. 20 $ natten, sa jag tycker det var helt OK.
Det ar inte ett jatte stadat stalle, men det ligger inte ens pa 5 minuters gangavstand fran tagstationen i Perth sa laget ar ju bra. Och det finns AC pa rummet sa dar behover jag inte svettas bort som jag gor i resten av staden... Jag tror igentligen inte att det ar sa varmt, men luften ar valdigt fuktig och klibbig sa det kanns varmt i alla fall.

Hade tankt aka till Freemantle idag, men jag hoppar det. Kanske tar det pa lordag istallet innan jag aker till flyget.

Ha de nu bra alla dar hemma.

Vill ha kommentarer

Stora saker har hänt här i Australien, men när vi har kollat på svenska nyhetssidor så hittar vi ingenting om det. Så nu kan ni la lämna en kommentar om ni har hört om denna nyheten:
Har ni hört talas om "The Stolen Generation"? Den australiska regeringen bestämde sig 1915 till 1970 för att ta Aboriginska barn från sina föräldrar och satta dom i adoptivfamiljer, på barnhem, m.m. för att integrera de primitiva Aboriginerna i samhället.
Idag bad Premiärminister Kevin Rudd officiellt om ursäkt för detta i ett nästan halvtimme långt tal. Det var ett OTROLIGT bra tal, mycket rörande och värd den stående ovationen talet fick.
Se talet på Australiska MSN
Så, har ni hört talas om detta där på andra sidan?

Nåja, nu till mitt liv.
Min sista dag i Kalgoorlie spenderade vi... inte i Kalgoorlie.
Vi åkte till Lake Ballard, det är en torkad saltsjö där en konstnär ställt upp ett gäng statyer. Det var mycket vackert, men det var en väldigt blöt torkad sjö... Grejen är att det regnat för ovanlighetens skull så nu fanns det upp till typ 10 cm vatten. Vi blev hur leriga som helst, men det var det värt. Det var mycket vackert.


För att komma till Lake Ballard åker man genom den MYCKET lilla staden Menzies. På tillbaka vägen stannade vi där för att ta en glass... och blev kvar några timmar. De hade en mycken mysig liten pub där vi satt och snackade med folk och lekte med min kamera.

När vi kom tillbaka åkte vi ut och åt på restaurang Palace (en av de bättre restaurangerna i stan) och sedan åkte vi upp till Mount Charlotte, en utkikspunkt over Kalgoorlie. Det hade blitt mörkt så utsikten var underbart vacker. Dessutom så syntes "The Southern Cross" (Stjärnbilden i Australiens flagga) väldigt starkt just idag.


Det har varit en jättebra sista dag i Kalgoorlie... Imorgon åker jag till Perth... Hua.

Pubbar, Skimpies och Bundy... och ändrade planer

Igår visade Karin mig några pubbar i stan (eller säger man städerna när det är en tvillingstad?). En sak som tydligen många pubbar har i Australien är "Skimpies". Det är alltså kvinnliga bartendrar som är väldigt lättklädda. De har en driks-burk och när den blir full så tar Skimpies:arna av sig kläderna under en viss tid... antingen på överkroppen eller allting. Vissa skimpies kan tydligen tjäna runt 300 (svenska) kr i timmen på detta. Vi var ute rätt så tidigt så jag såg aldrig resultatet av en full drick-burk.
Jag fick också testa en australiensisk dryck vid namn Bundaberg Rum & Cola... alltså rom och cola. Mycket god, ska definitivt försöka få med mig lite hem.

Idag, när Karin vaknar (när hon nu gör det) så ska vi iväg på en mini road trip över dan.
Berättar mer om den ikväll för just nu minns jag inte vad ställena vi ska till heter.

Imorgon åker jag till Perth. Det var tänkt att Karin också skulle åka med dit, men tyvärr så har hon upptäckt att hon inte har råd, så jag blir tvungen att åka själv. Det känns otroligt otäckt att behöva åka runt helt på egen hand i storstaden, men alternativet är att jag stannar här. Det låter visserligen rätt lockande i jämförelse, men nu har jag sett det mesta som går att se här och jag bör ju ändå försöka uppleva så mycke Australien som möjligt. Men det bör nog gå bra, det bör ju finnas bussar och i värsta fall får jag la ta en taxi… så att ta sig runt ska la inte vara allt for svårt… och resten kommer nog också gå bra.

Lite bilder

I detta huset bor jag har i Kalgoorlie. Det ar ett slags fler familjs hus, 4 stycken bostader ar det i huset. Vi finns i den narmast kameran med grona bilen och slapkarran.







Detta ar Kalgoorlies stadshus. Boulder har ett eget, men jag har inte lyckats fa det pa bild an

Tva bilder fran Mining Hall of Fame, tva olika eror innom guldgravar industrin

Solnedgang i Esperance.
Pa den vanstra bilden kan man se The Southern Cross, Stjarnbilden i Australiens flagga

Hemma igen

Hejsan

Tillgången på internet har inte fungerat som det ska så jag har inte kunnat lägga upp mina blogginlägg som det var tänkt. Men jag skrev dom ändå under resan i Esparance och nu ar de upplagda här under.

Dessutom har jag lagt till lite bilder till Regnet det bara öser ner... Håll till godo...

Några har frågat hur man skriver in kommentarer till inläggen. Det gör man såhär:

1. Under varje blogginlägg så finns det en litet orange länk där det står hur många som har kommenterat. Klicka på den länken.

2. Skriv vad du vill säga.

3. Om du har ett Gmail-konto så later du "Logg in med" vara markerad. Annars markerar du "Kallas" och skriver ditt namn.

4. Klicka på ”Publicera din kommentar”

Så, sätt igång och kommentera nu. :-)

Klockan är nu 13 och jag ska ta och gå ut och gå snart. De e rätt varmt ute, solen skiner på men jag ska ta med gott om vatten.

Vi hörs ikvall eller imorgon.

Ha’re

Road Trip dag 2

Sitter just nu i skåpbilen påväg hem. Det har skärt sig lite mellan mig och Karin men annars så har det vart trevligt i Esperance.

Idag efter frukost så åkte vi till Cape Le grand nationalpark. Det var tänkt att vi skulle bestiga French Peak. De skulle tatt ca. 45 minuter åt ena hållet och på vägen kom vi på att vi måste vara tillbaka i Kalgoorlie före kl 6. Så vi åkte bara å kollade på berget och sedan åkte vi till Hellfire Beach i närheten och badade (inte samma strand som på bilden nedan, men de är lika). Vattnet var jätteklart och mycket finare än vattnet där vi badade igår. Det var vågigt men inte så farliga... kanske en halvmeter. Ungefär som vågmaskinerna på badhus producerar. Det var en jättefin vit strand. Med lite palmer också så hade det varit en paradis strand.

Efter badet så var det dags att åka och här sitter vi nu.

Det med Karin löser mig, ingen fara.

Ha're

Road trip

Första dagen jag glömmer sätta på solskydd och vad händer? För första dagen sen jag kam till Australien så tittar solen fram ordentligt bakom molnen... Så nu ligger jag här med solbränd näsa, nacke och öron.

Vi gick upp 05:30 och gjorde oss i ordning och åkte iväg söder ut. Det var ganska intressant att se hur det Australiska landskapet utvecklades ju närmare kusten man kom.

Vi tog en fika halvvägs i en liten stad som heter Norseman. Det är också en guldgrävarstad, om än MYCKET mindre än Kalgoorlie med ca. 1500 invånare (Kalgoorlie har som sagt ca 30 000). Staden grundades av Laurie Sinclair och har fått namnet efter dennes häst. Det var nämligen hästen som, medan den stog bunden och skrapade hoven i marken, grävde upp en stor guldklimp.

Väl framme i Esperance ringde Karins vän Craig, som tydligen bor här, och vi bestämde oss för att träffas. Han har visat oss runt i staden.

Först åkte vi till ett utkicksställe med underbar utsikt över havet, underbara stränder och över staden.
Därefter åkte vi förbi en torkad saltsjö. Jättefin vit "öken". Eftersom det regnade igår så fanns det vattenpölar här o där och smakade man på vattnet så hade det en jättegod salt smak... Inte som vanligt bordssalt... inte ens som havssalt. Jättegott va det.

Sen åkte vi å badade en snabbis. Det var skitigt vatten... enligt Craig. Det var egentligen mycke finare än vattnet på vanliga badstränder i Sverige. Men efter att ha sett hur vattnet sett ut på några andra ställen förstår jag att han tyckte det var skitigt.
Vattnet kändes kallt men som den badkrukan jag e så vande jag mig ovanligt snabbt och snart simmade jag omkring.

Efter badturen och en snabb dusch så åt vi på en "pub" (mer motell tycker jag själv). Därefter, när det blitt mörkt, åkte vi tillbaka till utkicksstället. Fast det blåste å va kallt så vi stannade inte länge. Dagen avslutades med en film (Fantastic Four 2) på bärbar DVD i skåpbilen och sedan gick Karin och Craig in till han för att sova.

Det var tänkt att vi skulle sova i skåpbilen båda jag och Karin men efterssom Karin har basillskräck så tog hon chansen att sova på Craigs soffa när han dök upp. Hon ville inte utsätta sig för eventuella baciller jag har kvar från ungen på tåget (när jag åkte tåget till Kalgoorlie så var det en förkyld unge som hosta och nös på mig) så nu ligger jag här ute själv... ensam och övergiven :-)

Nu har jag bara en vecka kvar här. Det känns lite trist och nu i efterhand önskar jag att jag tatt ledigt en vecka till. Men när jag planerade så kände jag mig obekväm med tre veckor så jag e nöjd ändå.

Ne, nu e de dags att sova.

Ha're gött där hemma

En lugn dag

Det regnade hela dagen idag så Karin och jag stannade hemma större delen av dagen. Vi åkte inte tillbaka till Miners Hall of Fame. Jag hoppas vi kan åka dit en annan dag dock, för jag vill gärna se resten som vi missade.

Efter att ha tittat på lite TV så åkte vi till en jobbarkompis till Karin och lånade en skåpbil. Han bjöd oss också på middag vilken var rätt god.

Nu har vi skåpbil så i morgon ska vi åka iväg till Esperance över helgen. Vi kommer sova i bilen så håller vi priset nere.

Jag har lyckats låsa min kod till ICA banken så jag har ingen aning om hur mycke pengar jag har på mitt kort, det bör dock vara 6-7000 kr kvar så jag e rätt lugn. Men för säkerhets skull så ska jag överföra lite extra från mitt Swedbank-konto så fort Internet börjar funka igen (skriver detta från mobilen som vanligt). Till swedbank har man inloggningsdosa så den kan jag vara säker på att den inte kommer låsa sig.

Jaha, hörs i morgon igen.

Regnet det bara öser ner...

Hejsan. Just nu öser regnet ner utanför och de har gjort det sen några timmar tillbaka. Det var tänkt att jag skulle gå iväg och titta på en park med typiska Australiensiska växter... Men de får nog bli en annan gång.

Över huvud taget så kommer jag nog inte ha mycket till solbränna när jag kommer hem. De e oftast ganska molnigt och det är sällan som solen tittar fram. Men de e rätt skönt egentligen. För det är 20-25 grader varmt här trotts att solen gömmer sig bakom molnen, hade solen vart framme hade det vart ännu varmare å jag hade antagligen smält.

När jag ändå e inne på hur jag mår så kan jag meddela att jag har de bara bra. Jag ställde ganska direkt om mig till rätt tid när jag kom ner så jag har inte haft mycke till jetlag. Jag trivs här nere och vi har kul, enda problemet är att tiden går alldeles för fort.

Igår va jag ute och gick lite medan Karin var på jobbet. Jag tog en vända på ca. 1,5 timme.
När jag kom ner förväntade jag mig att staden antingen skulle vara ungefär som Kungälv, eller en liten byhåla... den är både och. De bor ca. 30 000 invånare här, ungefär lika många som i Kungälv, men här finns inga höghus. Det finns knappt några 2-vånings hus så staden är MYCKET större än Kungälv. Anledningen till att de inte har höghus är för att förr i tiden så använde de en annan (kraftfullare???) typ av dynamit när de sprängde i gruvorna så att allt vibrerade. De e ganska nyligen med andra ord som de har börjat bygga hus med mer än en
våning.
I övrigt så blandas fina tegelbyggnader med plåtskjul. Man kan bokstavligen gå på en gata och se ett fint, nästan lyxigt hus stående bredvid ett plåthus med några fönster. Det ser rätt komiskt ut.
Överallt går det elledningar. De gör inte som i Sverige och gräver ner ledningarna (de behöver ju inte oroa sig för tung snö eller träd som faller ner) utan alla ledningar sitter på stolpar, tillomed här inne i stan å det får det att se lite bonnigt ut i mina ögon. Jag tror inte det var så i storstaden Perth, men jag minns faktiskt inte så väl.

Efter min promenad, när Karin kommit hem från jobbet så åkte vi iväg till ett gruvmuseum. Det var ganska litet. De visade upp lite utrustning som de brukade använda i gruvorna förr i tiden. Det var lite intressant, men inget att slå klackarna i taket för. Jag skulle dock ändå rekommendera folk att åka dit om de hade vägarna förbi.

Därefter åkte vi till ett ställe som kallas Miner hall of fame. Det var ett stort ställe (utomhus) där de hade byggt upp som en gammal gruvkolloni. Så man fick se hur de jobbade och bodde på den gamla goda tiden. Det fanns också så man kunde åka ner i ett gammalt gruvschakt,
men hissen var sönder och eftersom vi inte hade så gott om tid så bestämde vi oss för att komma tillbaka i dag och ta trapporna ner... och upp. Det fanns också ett ställe där de visade hur man smälte guld under vissa tider, dock inte den tiden vi var där. Så det ska vi också se idag.
Miners hall of fame var i alla fall jätteintressant.

Därefter åkte vi och fikade med Karins f.d. körskolelärare och hans fru. Mycket trevliga, det var de som berättade varför staden e så platt och hur många som bor här.
Vi satt med dom i ca 2 timmar och när vi var färdiga var vi helt slutpratade. Tyvärr var vi inte färdiga utan åkte till en gubbe som vi ska låna en skåpbil av till helgen då vi ska åka till Espence. Han var ordentligt pratglad och vi mer eller mindre flydde därifrån... Vi ska tillbaka idag igen.

Sen åkte vi hem, lagade lite mat, tittade på några avsnitt av Family guy och somnade sedan framför TVn under de första fem minuterarna av Team America.

Nu är Karin iväg till jobbet, och jag sitter fast här hemma pga. regnet.

Ha're gött alla.

Första hela dagen i Kalgoorlie

Ännu en dag avklarad. (Jag kan använda åäö för att jag skriver detta på mobilen).

Först och främst, den opostade bloggen. Jag skrev denna på mobilen när jag landade i Amsterdam, men när det inte fungerade att ladda upp de så har jag inte orkat göra det efteråt... Men nu kommer det:

Sådär ja... De va ju inte så farligt.
Så hur va min första flygtur någonsin??? Tråkig! Jag kunde inte koncentrera mig på att läsa pga. brummandet. Jag hade tänkt skriva om att jag inte förstår varför folk klagar på benutrymmet på flygplan... Men sen kom jag på att jag ju satt vid en nödutgångsrad. :-)
Jag fick lite huvudvärk men jag vet inte om det berodde på trycket, flygsjuka eller det konstanta brummandet.

Och för alla som säger att starten e så rolig... Varför? Tyckte inte den va nått speciellt.

Nu sitter jag och väntar på att få borda nästa plan i Amsterdam. Detta planet e ett MYCKET större så vi får se om jag har en bekvämare resa.

Jepp... Så var min första flygning...
Jag kan i efterhand berätta att resan efter var bekvämare. Jag hade något mindre benutrymme, men i övrigt var det bättre... Det brummade något mindre och det fanns ett nöjessystem så jag kunde sätta på mig hörlurar.

Nåja. Nu till idag, första hela dagen i Kalgoorlie.
Jag sov ungefär till kl. 11 förutom när jag blev väckt av karin som gick till jobbet eller ylandet av två hundar som hon passar åt en vän till henne här nere. (inte samma vän som var här igår. Vi gick föresten på bio alla 3 efter att jag skrev mitt förra inlägg)

Efter att jag vaknat och Karin kom hem från jobbet så åkte vi iväg till en utkicks punkt vid The Super Pit. Det är där dom bryter guldet här.


Det var tre irländare som hittade guld av en slump 1893. Deras upptäckt gjorde att två andra hittade stora guldådror och de startade gruvdrift. De började med ett kapital på 30 000 pund. Det första året tredubblades den summan. Året därefter dubblades det ännu en gång, det blev en av de två största gruvorna vid sin tid.
Idag är det flera olika företag som äger markerna som gruvan ligger i och ett speciellt företag har startats för att hålla koll så att alla företagen får sin del av vinsten.
Det var en otroligt stor och djup grop med små små lastbilar som körde omkring. Dessa "små" lastbilarna är igentligen ganska stora, de har hjul som är lika höga som en människa.

Efter gruvan åkte vi runt i stan lite. Stan heter förresten inte Kalgoorlie utan Kalgoorlie-Boulder. Det är två städer som växt ihop... en tvillingstad.

Vi såg bland annat en staty av Saint Barbara. Hon är gruvarbetarnas skydds helgon. Anledningen till att hon blitt det och hennes bakgrundshistoria skiftar lite men här är den på Wikipedia och här på Kalgoorlies webbsida (PDF). Vilken man än läser så är historien i alla fall sorjlig.

Vi va också inne på turistbyrån och hämtade en karta till mig så imorgon ska jag se mer av stan på egen hand medan Karin e på jobbet...

Resten av dagen slappade vi hemma och såg två filmer (Stardust och Peter Pan).

Nu måste jag gå å lägga mig så jag kommer upp någoluna tidigt i morgon. Klockan är 00:30 här.

Höres...

I Australien

Nu ar jag framme i Australien...
Forsta flygturen var OK (mer om den en annan gang), andra flygturen var jattetrevlig, tredje flygturen var bra.
Men efter att jag lamnade Perth Flygplats plev de trist...
Sa fort jag var igenom passkontrollen sa tog jag en taxi till tagstationen... som var stangd och helt ode.



Sa dar satt jag sjalv i kanske tva timmar tills det kom tre killar som verkade va lite fulla. Snackade med dom, en av de ville fran stan och de skulle kolla hur de kom darifran... sen gick de och handlade, de kopte bland annat en flaska vatten till mig som jag fick mot att jag skulle ta hand om deras fulle kompis som skulle med samma tag. Vi satt la o snackade lite stelt i tva timmar tills vi fick slut pa samtalsamnen. Sen satt vi tysta i yttligare en timma, vandrade runt lite. Sen tappade jag bort honom... :-)

Pa taget satt jag brevid en mamma med en forkyld babis, som hostade och nos pa mig och duschade mig med snor for varje andetag han tog... detta pagick i ca 9 timmar (taget skulle tatt 7 timmar men blev forsenat). Sista halvtimmen fick vi byta till buss och dar var det inte bestamda platser sa jag slapp henne darefter.

Nar jag kom hit sa visade Karin runt mig och vi gick en liten promenad.
Sen kom en kompis till henne (som jag inte minns vad han heter) och just nu haller de pa och fixar hennes bil...

Sa de e laget just nu. Ska skriva lite mer om flygresorna men jag ville beratta att jag ar framme nu i alla fall...

Ha're gott allihopa. Och tack for kommentarerna ni lamnar...

I Singapore

Det har visat sig att min smarta losning med att skicka mail fran
mobilen har misslyckats. Darfor kunde jag inte skriva natt i
Amsterdam, men har i Singapore har de gratid internet (i 15 minuter
utan svenska tecken) sa jag skriver har.

Min forsta flygresa var ganska trakig (skriver mer om den i ett annat
inlagg nar jag har mer tid).
Andra flygresan (12 timmars resan) var trevliv... Fast man blev ratt
stel. Jag sag en film och nagra avsnitt av nagra TV-serier pa planets
underhallningssystem.
Jag sov NOG inte sa mycke som jag behover, men jag kanner mig utvilad nu...

Jag tyckte att Amsterdam hade en stor flygplats, men den ar ingenting
mot Singapore. Det tog mig 30 minuter att ga fran gaten dar mitt plan
anlande tills jag kom till gaten dar nasta plan gar... Jag kunde
visserligen ha tagit taget... Men mottion ar aldrig fel. Att hitta
vilken gate jag skulle till va darimot svart. Det gar 5 plan till
Perth harifran nastan samtidigt!!! Sa det var lite forvirrande...

Naja, so far so good.
Det har just slagit mig att jag inte ar i Europa langre utan ar i ett
asiatiskt land... Kanns konstigt liksom...

Jaha, nu har jag 4 minuter till sa jag far la avsluta. Flyga ar
trevligt an sa lange. Kan inte klaga pa benutrymmet, men mer hade dock
vart trevligare.
3 minuter
Nu aterstar bara 5 timmarsresan och sedan 7 timmar tag. Hua jag maste
ta mig fran flygplatsen till tagstationen... Det gor mig narvos.
2 minuter
Okej, jag maste ha tid att logga ut ocksa sa ha de sa bra alla som laser detta.
Snart sert ni ett nytt inlagg av mig

Bye

1 min kvar

På flygplatsen

Just nu sitter jag på flyglatsen Lanvetter och är sur på migsjälv för
att jag glömt ladda mobilen i natt. Det betyder att jag inte kommer
kunna kolla på de filmer m.m. Som jag har med mig. Inte så mycke i
alla fall. Jag har nödladdaren med mig som ger några timmar extra
batteri... Men inte tillräkligt för hela resan, så jag får försöka
spara. Jag har ju bok med mig också så...
Utöver ilskan på migsjälv e jag nervös. Nu gäller det... Om en timma
ganska exakt så kommer mitt flygplan att lyfta... Hua!
Jag har fått massor med råd och folk har berättat hur de går till när
man flyger så jag känner mig ändå rätt så lugn. Ellen och Thomas körde
mig till hit och visade (så långt de kunde följa med) hur jag ska gå
och berättade resten... Så de bör gå bra.
Men de e inte bara dåliga känslor jag har... Jag har också fjärillar i
magen av förväntan. Detta kommer bli skoj!!!

Första blog-inlägget

Okej… mitt första blogg inlägg… Det är just nu torsdag och om tre dagar så går mitt flygplan till Australien… Oj så nervös jag är. Det är ju första gången (någonsin) som jag flyger så jag vet ju inte hur det går till...

Det är inte flygplansolyckor och sådant som jag är orolig för (trotts, eller kanske på grund av, mitt intresse för tv-dokumentärer om flygplans krascher). Men det kanske kommer när jag väl sitter på planet och det är påväg att starta…

Nej, det som gör mig nervös är dels att jag kommer glömma att packa nått viktigt, typ pass, visum, biljetter eller nått sånt.

Sen så är jag också nervös för om jag har tillräkligt att sysselsätta mig med på flygplanet och på mellanlandningarna. Men med tanke på att de riktiga långflygningarna har gott om underhållningssystem så ska det nog inte bli några problem. Jag har ett antal timmar film och musik överladdat till mobilen, plus några böcker med mig så jag ska nog klara mig. I värsta fall så har jag ju mobilspel också… eller i yttersta nödfall, i absolut sista hand, så går det ju att tala med sin stolsgranne också. :-)

En annan grej är ju att jag är nervös för säkerhetskontrollerna och passkontrollerna. Jag vet att dom kommer fråga om det är någonting dom behöver veta eller någonting jag behöver visa… men i mitt huvud så har jag ett scenario hur jag går fram till säkerhetskontrollen där de hittat nånting jag inte får ha med mig, de kommer våldsamt brotta ner mig, jag får sitta med handbojor i ett grått rum med säkerhetsvakter som inte talar ett ord svenska eller engelska, jag missar alla möjliga plan.
Ett annat scenario är hur jag går fram till passluckan och eftersom jag inte vet vad jag ska visa så skrattar dom åt mig högt och länge, sen tar dom foto på mig och förstorar upp på affisch med namn så att alla framtida generationer också kan skratta åt mig...
Ja ja ja, jag har en livlig fantasi... jag vet!

Sen är jag orolig för hur det ska gå i mellanlandningarna. Att jag hittar till rätt plan, fast jag har ju som minst 1,5 timme på mig så de ska nog gå bra. Värre känner jag inför att jag landar i Perth kl. 1 på natten. Sen ska jag ta mig från flygplatsen till tågstationen där jag ska ta tåget kl. 7. Okej, det är 6 timmar jag har på mig, men i alla fall... Jag ska ta flygbussen in till stan och sedan taxi till tågstationen… men tänk om det inte går några bussar förrän kl. 8??? Fast okej, då kan jag ju ta taxi… eller varför inte gå, det är vist "bara" 14.8 Km

Nåja, det ska nog lösa sig på nått sätt. Som sagt, jag e otroligt nervös, men jag ser ändå fram emot att få komma iväg… eller snarare så ser jag fram emot att få komma fram. Resan kommer ta ca. 37 timmar tills jag är framme i Kalgoorlie, så själva resan ser jag inte fram emot så mycke…

Nåja, tills nästa gång
Ha're